I mitt huvud :)

Nu känns det som att jag kan slappna av igen när det gäller Nellie. Litegrann iallafall :) Blev dock inget dagis denna vecka. Hon är ordinerad ta det lugnt en vecka o på dagis har de ju tyvärr inte så stor koll hela tiden på alla. (2,75 fröknar på ca 20 barn- ja man undrar varför det ska skäras ner på barnomsorg? )

Lilltösa har sovit hos mamma hela veckan sen vi kom hem från sjukhuset. Hon trivs så bra där så hon vill väl aldrig åka därifrån nu. Tomt känns det här hemma. Ska väl passa på att typ städa eller nåt men....finns ju roligare saker att göra.

Är sällan bara ensam hemma. Det är inte min grej. Jag måste göra nånting. Hela tiden. Fylla ut dagen. Sitter jag bara hemma en hel dag mår jag inte bra.

Känns hela tiden som att jag inte kan slappna av. Men sån är jag jämt. Rastlöshet? Jag vet inte...inre stress? Men jag tänker såhär "det är nånting jag måste göra" nästan hela tiden. Är det för lugnt o slappt så är nåt fel. Fast det inte är det, men jag tänker ju så. Att inte har jag tid med detta! Jag måste......göra nånting. Blir tokig på detta tänk jag har. Det är inte det heller att jag är uppe o springer hela tiden, jag kan sitta still. Men jag kan inte slappna av psykiskt utan det snurrar tankar hela tiden. "Jag måste......"

Antar att det i andras öron låter värre än vad det är :P Det är ju som sagt bara när jag sitter själv o inte gör något som dessa tankar kommer. T ex ligger i sängen o drar mej på förmiddan. Är nog typiskt många att tänka så då. Att "här kan jag inte ligga o slösa bort dagen".

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag alltså mår bra när jag är igång o gör saker:  hushålls-sysslor, umgås med folk, går ut, springer ärenden, leker med Nellie osv osv..  Sitta hemma o bara...vara....nej inte min grej! Så nu vet ni det :)